(Vuxen??) Mobbing..

I skolorna finns de oftast handlings plan för mobbig. De skrivs överallt om mobbing och att man måste ta tag i detta. På många ställen görs de. fine de ska jag inte ens rkiva om. Har själv vart dör eftersom jag var finnunge när jag var liten men de var där och då nu blickar vi framåt.

De som de sällan skrivs på andra sidan i Aftonbladet om eller tas upp på forum på FB är vuxenmobbning. fy fan i faderns vad de förekommer både privat hos många och på arbetsplatser.

Jag har arbeta på flera ställen under mina 23 år där de finns folk som fryser ut andra och där de förekommer tyst mobbning. Direkt en person lämna kafferummet snackas de skit. Inte alls ovanligt just i vården där vi är alldeles för många kärringar med kontrollbehov som jobbar.

Många gånger är de starka viljor och både vill att de ska arbetas på DERAS sätt inte på den andras sätt. Sen blir de som de blir.

På ett ställe där jag arbetade slutade de med att vi fick kalla in en Beteendevetare från Kommunhälsan.

Där var de K A O S. De började mellan två avdelningar och slutade med att natten var inblandad. Orkar inte ens dra hela soppan men de var så hemskt så att två från natten och flera på dagen var sjukskrivna hemma pga psykiskt dåligt mående.

Vad natten drabbades av var att de fanns två personal på natten som tillhörde de att de bädda ner sig i en soffa och sov på natten. Kan säga de görs de på många många arbetsställen har inte vart på ett enda där de inte finns minst 1-2 personer som sover på sina skift. Personligen anser jag att jobbar man natt ska man se till att man orkar hålla sig vaken eller söka annat jobb. och under åren har jag även lärt mig de ingen ide at säga till Cheferna inget händer.

Men dessa personer drar ner oss andra som verkligen jobbar. Hur som helst kom diskussionen upp att natten gör aldrig något. Vi har de så lungt osv osv. Så vi skulle börja baka, tvätta, fixa mat, frukost, städa ja allt på natten. För de var en som gick kombitjänst och hade upptäckt att vissa kunde smita undan och sova nån timme.

På natten ska man inte baka. Inte på äldre boende. För att de äldre ska må bra ska de vara tyst på natten. Slutade med att vi fick ta dit demesköterskan som förkarade varför de ska vara tyst på natten. Hon berättade de kort och bra

”Om jag kliver upp på natten och ser att min man bakar. Inte vill jag gå och lägga mig då de luktar gott jag vill ha bulla när de är klart. Är jag på de sen dement och han säger Grata gå och lägg dig det är natt. Inte förstår jag att de är natt för man bakar på dagen???”

Så de löste sig.

Vi som jobba enbart natt var med om nätter där flera kunde vara oroliga och uppe. Flera ville sitta på sängkanten och fika och bara prata för dagen inte hade tid. Men vad vi gjorde på natten de räkandes inte för dagen trodde ALLA sov på natten.

Jag låg i skottglugegn att jag djävlades med en som jobbade natt. Orsak. Jag hade påpeka åt chefen att hon sov på nätterna. Men de var ord mot ord jag ville bara ”bråka”. De jag var mest irriterad på personen var hon sov så djupt så hon hörde inte ens när de larma så jag fick ta ALLA larm på nätterna även de på hennes avdelning. så en morgon lämnad jag henne sovandes i soffan på avdelningen och SUPRICE! Chefen kom strax innan 6:30 och hitta henne.. Oyes.

Mobbing var de ja. Många blir ut frysta. Men ingen ingriper?

”De där får de klara upp själva”

Men vad händer när de inte får de. Oftast de som är starka är de som lyckas övertyga cheferna om att de har rätt och den stackaren som är utsatt är till besvär.

De här med att springa hos Cheferna i tid och otid förstår jag mig inte på . Jag trodde vi var vuxna människor och kunde lösa våra problem själva? Jag är den som säger i från. Jag kan ta en konflikt med och reda ut de som är fel. Jag tycker en person ska säga till mig vad jag gör för fel INNAN de springer till chefen och snyftar och ger sin version. Jag har ALDRIG och kommer ALDRIG att springa till mina chefer och snyfta om något en kollega gjort innan jag försökt reda ut de själv (Hon som sov på mina pass snäste åt mig att hon inte sover hon vilar bara ögonen lite).

Jag lär mina barn att händer de något ska man ta ansvar för sina handlingar och reda ut de. Så mina kommer då inte inlipandes ”Kalle putta mig” För de vet de får en fråga av mig..VAD gjorde du?

Och jag hoppas att i vuxena arbetslivet att de med lär sig lösa konflikter utan att springa hos cheferna. De i mna ögoin bara pinsamt. De såna männikosr jag fundera på hur de uppfostrar sina barn. Antar de som många föräldrar man har träffa på ”Mina barn dina ungar” alla mina proppar kan gå när en förälder ringer och säger ”Dina barn har gjort”.. Jaha..Är motfrågan..”Vad gjorde ditt barn…”

Självklart är jag ovän med Ida och vi inte kan lösa våran konflikt då är de läge kontakta chefen som får vara neutral och hjälpa oss komma fram till hur vi ska lösa detta. vi är fan vuxna människor och då ska de inte förekomma en massa Mobbing anser jag. Vuxna människor ska lösa sina problem? Och är de någon man inte gillar då behöver man inte ha med den att göra. I stället för att ödsla tid på skitsnack undvik personerna. De gör då jag…

Jag är ingen vit ängel .Jag har både skotthål i Glorian och smutsig klänning. Självklart säger jag saker jag tycker om folk som jag inte tycker om men jag springer inte till chefen.  Jag har lärt mig min plats som ”bara vikarie” *blink*

Nu vart de mer gnälla hos chefen är Mobbing..får återkomma..Men de går i hop som en röd tråd..Får ta avsnitt två om vuxenmobbning för de många gånger lika hemskt som barnmobbning. Man ska inte ha ont i magen för att gå på jobbet.