Alla som känner mig IRL vet min kärlek till dessa söta djur.
De började med att jag hade ormfobi. Efter en dejt med en huggorm (Jag på cykeln den på marken) så ville jag inte se en enda orm. De var en ormrik sommar så även en sökte sig till farmors gård så farfar och pappa fick ta i ihjäl. (Annonan -82 tro jag detta var)
Jag klara inte se ormar efter de. Makens kompis hade en Boa. När jag kom in så fick jag för mig den skulle bryta sig ur terrariet och strypa mig (De var söta Ove alltså i terrariet). Men då beslöt jag mig åter igen. Möt din rädsla. Rädslor sätter bara hinder i livet. Så vi börja med Ormterapi. Steg för steg. Och de slutade med..Just de..vi köpte Ove!
Sen vart jag ju kär. Så vi köpte hem även en råttsnok. Sen en babyboa som var 10 v gammal. Sen köpte vi en bekants Boa och så flyttade en Boa in som var hemlös och bodde i en väska tillfälligt.
Så vi hade tre terrarium. Två i vardagsrummet och så ett jättestort i hallen. Hallen i den lägenheten var en jättestor fyrkatig hall de var som ett rum. Ove vart 2.5 meter (Mätte han när vi skulle sälja han) De kan bli 3.5 meter.
Tyvärr så blev vi tvunget sälja terrariet och ormarna. Eftersom vi inte kunde få in terrariet i lägenheten vi flytta till. De var ett nog helvete få UT den när vi skulle sälja. Den fastande i trappen..Först genom dörren fick vi sparka ut den så ramen bongna lite.
Nu hade vi ju en tråkig Kungspyton. Försökte få sonen att köpa en Boa men han ville inte. Men den dagen en av barnen flyttar hemifrån så får jag ett REPTILRUM! Min dröm är ju en albinopyton. Rolle sålde ett par på akvariecentrum för 6000.- Dam vad fina de var och de paret hade ju yngla av sig ett par gånger med!
Maken och jag har träffa IRL stora pytonormar.De var Ormexpo i Luleå och makens kompis var en av de som ställde ut sina ormar. Maken och två killar till de lyfte en som var strax över 4 meter. Tre för att lyfta en sån då kan ni tänka er vad den äter. Maken vart lite blek för han stog längst fram och någon snuddade ormens svans så den vände sig rakt mot makens ansikte. De var groteskt kan jag tänka mig möta den blicken och inte vet vad den ville. Största han var 6 meter och den var till och med jag in och klappa. De var en upplevelse. Mindre var de när den väste som en katt. Nyäten och lite irriterad.
Hur jag spåna in på de var för jag kom in på MSN hemsida och ser klippet om JÄTTEORMEN!!!
De ju ingen jätte för att vara pyton. Här talar vi om en jätte!! Där går även min gräns hehe:
Så här ser Albino pyton ut de så vackra:
10 08 2009 kl 11:31
Jag är ju livrädd för ormar så jag rös mig typ igenom detta inlägget
11 08 2009 kl 09:21
Men du klara ju en bit på vägen läs igenom den
11 08 2009 kl 06:42
Ja precis!Men det gick så fort, de pratade ju nästan bara sinsemellan och så satte de plötsligt igång. Men jag kan då säga att det där gör jag inte om en gång till utan att få lugnande eller att de söver ner mig. Fy det var vidrigt!
Såna som är så osympatiska som dem borde jobba som veterinärer istället..om ens det..
11 08 2009 kl 07:09
Hej hoppar in i din blogg och säger Grattis på namnsdagen!
11 08 2009 kl 08:31
Tackar